Vad är en marknadsmässig valutamarginal?
Det finns inget enskilt korrekt tal för en valutamarginal. Marknadsmässig är en position i förhållande till jämförbara bolag: samma valutapar, samma affärsstorlek, samma löptid. Den positionen går att belägga med data. Men valet av benchmark avgör om siffran håller i ett bankmöte. Mäter ni mot Riksbankens dagskurs, eller mot någon annan mittkurs, mäter ni i praktiken hur kronan rörde sig mellan er affär och eftermiddagen. Den enda referens en bank inte kan avfärda är den kurs banken själv kunde ha handlat på i affärsögonblicket, i er storlek och er riktning.
Påslaget ligger inne i kursen
Varje gång bolaget växlar valuta lägger banken på en marginal. Den ligger inbakad i den all-in-kurs ni får, vilket gör att den aldrig framträder som en avgift. Inte på fakturan, inte i internetbanken, inte i redovisningen.
Informationsläget är samtidigt asymmetriskt. Banken ser vad samtliga kunder betalar. Ni ser er egen kurs. När ni får höra att prissättningen är konkurrenskraftig finns det inget oberoende tal att pröva påståendet mot.
Det är kärnan i problemet och skälet till att valet av benchmark väger tyngre än förhandlingstekniken.
Riksbankens kurser är mittkurser och är inte avsedda för transaktioner
Riksbanken publicerar dagliga valutakurser. De är kostnadsfria, officiella och den närmaste svenska motsvarigheten till en neutral referens. Därför används de ofta som benchmark för bankmarginaler.
Riksbanken beskriver dem själv, ordagrant:
”Valutakurserna är så kallade mittkurser (kurser mitt emellan köp- och säljkurser) på interbankmarknaden vid en given tidpunkt.”
Och under rubriken Friskrivning och reservation:
”Valutakurserna är endast indikativa och publiceras av Riksbanken i informationssyfte. De bör därför inte användas för transaktionsändamål.”
Det är ingen invändning mot Riksbanken. Kurserna gör precis det de är konstruerade för. Men de är en indikation vid en tidpunkt, inte ett pris som någon motpart har bundit sig vid. De är dessutom mittpunkten i en marknad ni inte handlar i.
Mittkursen går inte att handla på
En mittkurs ligger mitt emellan köpkurs och säljkurs. Ingen handlar på mitten. Er affär träffar antingen köpsidan eller säljsidan.
Mäter ni mot mitten innehåller avvikelsen därför två komponenter: bankens marginal och halva den spread som finns i marknaden oavsett vilken bank ni använder. Det är inte samma sak. Endast den första är förhandlingsbar.
Det är också därför en marginal mätt mot mittkursen är enkel för en bankrådgivare att avfärda. Motparten kan peka på spreaden och ha sakligt rätt. En marginal mätt mot den kurs banken själv kunde ha handlat på går däremot att stämma av mot bankens egen bok.
Kursen noteras 14.10 och publiceras 16.15. Er affär gjordes på förmiddagen
Sedan den 27 november 2023 publicerar Riksbanken kurser som fastställs av ECB och räknas om till svenska kronor. Tidigare hämtades de från Nasdaq. Noteringen sker nära klockan 14.10 centraleuropeisk tid. Publiceringen sker cirka klockan 16.15 varje svensk bankdag.
Anta att ni handlar EUR/SEK klockan 09.30 och jämför med den kursen.
Då har det gått närmare fem timmar fram till noteringen. Kursen är dessutom inte publicerad förrän nästan sju timmar efter er affär. Allt kronan gjorde under de timmarna hamnar i det ni kallar marginal.
Kronan flyter, den är tunt handlad jämfört med de stora paren och den reagerar snabbt på ränteförväntningar och riskvilja. Intradagsrörelser på 40 till 60 baspunkter i EUR/SEK och USD/SEK är inte ovanliga.
Mot den bakgrunden drunknar en faktisk marginal på 8 baspunkter i brus. Vissa dagar mäter ni 50. Andra dagar mäter ni minus 30 och drar slutsatsen att banken gav er en bra marginal.
En benchmark som ger negativ marginal vissa dagar mäter inte marginal. Den mäter marknaden.
Vem som förklarar det här för svenska bolag
Merparten av det svenskspråkiga material som förklarar valutakostnader för företag är publicerat av bankerna själva.
Det är inget påstående om uppsåt. Bankerna kan ämnet och materialet är i regel korrekt. Men en genomgång skriven av den part som sätter påslaget landar sällan i en mätning av samma påslag.
Riksbankens egen frågesida illustrerar strukturen. Behöver ni en kurs som inte finns i deras databas hänvisas ni vidare till er affärsbank eller ett växlingskontor. Referenslagret pekar tillbaka på den part som tar betalt.
Det är därför oberoendet är själva poängen i en benchmarking, inte en marknadsföringsdetalj. En mätning ska betalas av bolaget den skyddar, aldrig av banken den mäter.
Vad en korrekt benchmarking mäter mot
Två referenser, använda tillsammans.
Den kurs banken faktiskt kunde ha handlat på. Samma ögonblick som er affär, samma storlek, samma riktning, samma valutapar. Det är den enda referensen som separerar bankens marginal från marknadsrörelse och från spread.
Ett jämförelseunderlag av bolag som liknar ert. Matchat på flöde, valutapar, affärsstorlek och löptid. Det är den referensen som gör en siffra till ett argument. 11 baspunkter är varken bra eller dåligt i sig. 11 när jämförbara bolag betalar 9 är ett samtal. 34 när de betalar 11 är ett annat. Som illustration: ett bolag som benchmarkades till 34 baspunkter i viktat genomsnitt förhandlade ned nivån till 11 med samma banker och samma volymer.
Terminer: två kolumner, en kostnad
På termin gäller samma logik, med ett led till.
Prislistor anger ofta en spotmarginal och en terminsmarginal i var sin kolumn. På de flesta listor betalar en terminsaffär båda, vilket innebär att den samlade marginalen är spot plus termin.
Tecknet att leta efter är en terminskolumn som är lägre än spotkolumnen. Terminer är normalt det dyrare benet, så en termin som ser billigare ut är signaturen på ett påslag som tillkommer, inte ett fristående pris.
Fråga inte banken om kolumnerna ska adderas. Den frågan låter banken välja den tolkning som passar. Be i stället om priset som en all-in-marginal per valutapar, i baspunkter, med löptidsintervall.
Så begär ni siffran
Tre formuleringar som kan skickas som de står.
”Vi ber om att prissättningen anges som en all-in-marginal per valutapar, uttryckt i baspunkter av affärsbeloppet.”
”När ni anger en marginal ber vi om att den beräknas mot den kurs ni kunde ha handlat på i affärsögonblicket, i vår storlek och riktning, inte mot en mittkurs eller en officiell dagskurs.”
”Vi ber om bekräftelse på vilka kanaler de angivna marginalerna gäller för, samt vilken prissättning som tillämpas för betalningar via internetbanken.”
Ingen av de tre är något banken behöver avfärda. Var och en stänger en tvetydighet som annars står öppen till bankens fördel.
Var mätningen tar slut
Benchmarking är inte verkställighet. Er verkställighet är förmågan att flytta volym.
Mätningen är det som gör en flytt försvarbar inför ledningsgrupp och styrelse och det som talar om att den behövs. Utan den är en förhandling en åsikt mot en åsikt. Banken har sett fler av dem än ni har.